Sorg ;(

Ibland kan man inte riktigt förstå varför livet tar såna vändnngar?? Hur kan det vara möjligt och rättvist att ett barn skall ryckas bort i förtid?? Vart finns rättvisan i det?
Det som hänt lämnar ett stort hål i själen och man kan bara inte förstå, hur skall en mamma och pappa kunna acceptera något sådant?
Torsdagen den 30 September 2010 är ett datum jag kommer minnas resten av mitt liv! Ett barn, jämn gammal med mitt barn har dött!! Varför??
Hur hittar man orken, modet och glädjen i livet igen?? ja jag vet inte det ända jag kan säga är att oavsett om det är mitt, ditt eller någon annans barn är det inte rätt!! Det ända man kan göra är att minnas och finnas där för nära och kära.



R.I.P Kalle

Gråt ej vid min grav
Jag finns ej där

Jag finns i solens spegelblank på havet
Jag finns i vindens lek över sädesfälten
Jag finns även i höstens stilla regn
Och i Vintergatans stjärnahär
Och när du en tidigt morgon väcks av fåglar
kan det vara min röst du hör

Gråt inte
Vi träffas snart igen