Tufft. . . . . . . . .

Tomhet, tomhet.... när ska det försvinna??
Känner mig halv, trasig, tom, trött, vilsen, förvirrad.........till vilken nytta?

Förstår inte?? Kommer aldrig att göra.....
Trodde det var annorlunda denna gången, vad fick mig att tro det??

Same shit diffrent name!!!

Har alltid trott på mig själv, inte haft för höga ambitioner, inte trott att allt ska gå smärtfritt men trodde inte heller att smärtan skulle vara livslång?? Trodde att godhet gav lugn och harmoni....... WRONG!

Det värsta med smärta är att den blir permanent ju äldre man blir för hur dum i huvudet man än är så ger livet en del erfarenheter i mitt fall så har jag alltid litat på min magkänsla och det har ju 43 år senare visat sig vara helt fel metod!

Jobbat och kämpat sen jag var 13 år gammal och alltid älskat det för att kunna vara självgående.

Idag ska man inte jobba utan man hittar person vars liv man går in till 100% för att förstöra och sen utnyttjar man personen och förstör livet som det var och personen i fråga är för stolt för att göra något åt det???? Fattar inte..... är det jag som är dum eller?? (tur man uppfostrat sina egna barn bättre)

Jag däremot är ju så lojal så jag gör allt för att det ska bli bra, fogar mig??? Tja kanske men inte så jag mår dåligt av det men för att kompromissa fram till det vettigaste beslutet även om det innebär att jag måste ta ställning till att "förvisa" mina vänner för kärleken skull.....men det är ju jag det?!

Jag har ALDRIG skadat eller sårat en annan varelse i detta livet men tydligen har jag gjort det i mina andra liv för straffet får jag nu i detta livet men man kan ju hoppas att nästa blir bättre.